HEM KLUBBEN KALENDER RESULTAT RANKING BILDER GÄSTBOK LÄNKAR

2006-01-09

     Poker i uppförsbacke.

     Som jag skrivit så många gånger tidigare så måste jag påpeka att man fortfarande är i pokerlärostadiet.
     Man börjar väl närma sig slutet av högstadiet om man gör en jämförelse med det verkliga livets skolgång.

     Jag tror att jag börjar förstå hur jag ska spela nu... I alla fall vilken typ av grundspel som ska ligga i botten
     av den fortsatta utbildningen. Sist jag spelade stod ett antal startplatser till Underdogs i Ludvika på tur.
     Inte Las Vegas eller WPT i Amsterdam alltså. Inget ont om Ludvika, men hur mycket glamor utstrålar den stan?
     Stora delar av HPK-gänget var i alla fall på plats. Nu bestämde jag mig för att spela tajt och försynt.
     Allt för att testa hur det skulle fungera i den egna läroplanen. Lade hand efter hand. När jag så plockade upp
     halvpremium A-J i stilig spaderfärg så höjde jag ca 3 gånger BB. Fyra snabba som hängde på och ville se mer.
     Och så en flopp 4,6,8 i ruter och hjärter. Alla tittade på mig. Ska man bluffa nu? Höjer man UTG så lär man ju
     sitta bra till med den floppen. Knack. Svagheten lyser som ett neoncasino i nevadaöknen.

     Jag försvinner ut i pokern menlösa gungfly. Nästa gång jag har en skaplig hand så är det K,Q i ruter.
     Höjer igen 3 gånger BB som man lärt sig av Jacob. Sitter mitt i draglinjen och har fått några limp före.
     Flopp: A, 10, 2. Ett av korten är runner, runner-färg. Tvåan! Är man stark eller är man "looser" när det
     kommer en höjning med blixtsyn innan det är min tur att snacka?

     Gräver ner mig i ett träsk av otålighet och svårmod. Känner att jag omedvetet börjar längta efter cashgame.
     Hade nya Monica vid mitt bord. Givetvis plockar hon upp en stege när jag går allin med A-paret på topp.
     Det ligger även ett färgdrag på bordet. Men hon tvekar inte länge innan den grymma titten kommer.
     Det enda som kan rädda mig är en åtta. Och då blir det en jävla split pott! Kafka är en muntergök!

     Grattis Monica! Dessutom gillar jag att du tog dig till finalbordet. Annars har jag nog fått utstå mer spott och
     spe från mansdominansen i HPK.

     Cashgamet efteråt ska vi inte prata om. Jag fick kanske lite puls när jag blev synad av Jörgen på
     norra Europas tajtaste cashgamebord. Min nötkåk satt som en smäck! Sedan läste jag Jörgen helt korrekt
     med två fyror på hand. Men jag synade naturligtvis ändå med min skit-triss i treor. Varför?
     Triss i OMAHA är lika starkt som japanskt risbrännvin. Jörgen ger och Jörgen tar? Inte en chans!
     För att vinna i HPK så måste man vara på topp. Det går inte att halvdant snubbla sig fram i pokerdimman.
     Det gräver större hål i pokerplånboken än vad grävskoporna i Polens svartkolsgruvor gör.

     Eftertanke.
     Vissa dagar ska man bara lägga av och spela. Som käftsmäll för denna av mig tröstlösa pokerdag så straffar
     jag ut mig själv med att inte få spela första GP-n. Skickade i stället den av pokerabstinens ryckande kroppen
     på straffarbete på kontoret Nu ska jag möjligtvis spela finns i sjön med min son några dagar. Sedan så ska jag
     skriva på svarta tavlan 100 gånger: "Syna aldrig när du är mätt eller helt jävla ointresserad"!
     Poker kräver hjärta!

     Krönikör: Kenneth Engström kenneth@koping.nu